Reklamen
Det anmälda materialet består av en artikel på www.aftonbladet.se/sparasmart. Artikeln har rubriken ”Hoppsan – oväntad hjälp till skuldsatta” och underrubriken ”Kronofogdemyndigheten: Vi vill att skuldsatta tar kontakt med oss”. Nedanför rubriken finns en bild på ett par händer som öppnar en tom plånbok.

Ingressen lyder ”När nya lånen inte ens räcker till räntorna på de gamla är krisen total. Men det finns hjälp.

 – Vi vill verkligen att skuldsatta tar kontakt med oss, säger Lars Bodin på Kronofogdemyndigheten”.

I brödtexten står det ”För många skuldsatta är Kronofogden fienden. Myndigheten som hämtar och säljer dina saker. Som gör att dina grannar ser igenom din fasad. Fienden. Helt i onödan.

 – Vi uppmanar alla som är oroliga för sin ekonomi att höra av sig till Kronofogdens kundservice. Det går bra att göra det anonymt om man vill och det behöver inte ha gått så långt att skulderna hamnat hos Kronofogden för att vi ska kunna erbjuda vägledning och hjälp, säger Lars Bodin vid Kronofogdemyndigheten”.

Därunder kommer mellanrubriken ”Kvinnor värst drabbade”. Texten därunder lyder:

”Alltså, ring Kronofogden istället för att ta ett nytt SMS-lån. SMS-lånen har drabbat kvinnorna värst. Enligt en undersökning som Kronofogdemyndigheten gjort står kvinnorna för mer än hälften av de obetalda SMS-lånen.

 – Många av kvinnorna i undersökningen mådde väldigt dåligt och hade skuldkänslor. Kvinnorna vet att ett SMS-lån inte är en hållbar lösning och att det är dyrt men de upplever sig så ekonomiskt pressade att de inte ser någon annan möjlighet. De upplever samtidigt att de inte har någon att prata ekonomi med vilket de skulle behöva eftersom kvinnorna själva bedömer sina ekonomiska kunskaper som dåliga, säger Lars Bodin”.

Därefter kommer en följer en indragen del som lyder:

”De vanligaste orsakerna till att kvinnor tar ett SMS-lån är:

1. För att köpa dagligvaror (det nödvändiga till hushållet).

2. För att köpa till barnen.

3. För att betala andra skulder.

– De kan inte själva stoppa situationen när de väl har tappat kontrollen. De tar lån från olika låneföretag, planerar förfallodagar och pusslar med de olika lånen för att det ska gå ihop. För att kunna betala tillbaka ett lån behöver de ta två nya och sedan är den neråtgående spiralen igång”.

Därefter följer mellanrubriken ”Tillvaron rasar”. Texten därunder lyder:

”Att hantera återbetalningen av SMS-lånen och jakten på nya tar all kraft och energi. Till slut handlar allt om att överleva ekonomiskt för dagen. Andra räkningar prioriteras bort och hamnar hos Krono­fogden. Man prioriterar sina SMS-lån, mat, hyra och kläder till barnen. När låneföretagen säger stopp till fler SMS-lån rasar tillvaron, samma sak den dagen när kvinnorna inte kan betala hyran. Nu är lånekostnaderna för höga och skulderna går snabbt till Kronofogden.

På vilket vis kan Kronofogden göra för att hjälpa skuldsatta?

 – Det är olika från person till person. Väldigt många vet inte hur vi arbetar och ofta försvinner mycket av deras ångest när vi får berätta om alla led innan en utmätning, säger Lars Bodin.

– Att få prata om sin ekonomi med en expert som kan ge råd om hur man ska få ordning på siffrorna är mycket uppskattat. Att få veta att det finns vägar ut ur mörkret kanske genom att samla smålånen till ett stort med en ränta man klarar av”.

Längst ned i artikeln finns en länk med blå text som lyder ”Samla dina dyra smålån och få en lägre månads­kostnad”. Länken leder till en webbsida på Compricers webbplats. På webbsidan finns rubriken ”Ansök om privatlån” och på sidan kan man fylla i en ansökan om lån.

Artikeln är underskriven ”Jan Huss”.

Materialet har producerats av Aftonbladet.

Anmälan
Anmälaren skriver att detta är reklam maskerad som en artikel. Anmälaren anser och hoppas att alla former av vilseledande "reklamartiklar" inom tidningar ska tydligt visa på att det är en artikel. I det här fallet är det inte gjort och anmälaren tycker det är uppenbart att det är reklam det handlar om. Däremot undrar anmälaren om alla ser detta så tydligt? Det är vilseledande. Anmälaren skriver att man genom länken längst ned i artikeln luras in på Compricers webbplats.

Aftonbladets yttrande
Aftonbladet skriver att det tydligare borde ha framgått att undersajten Spara Smart, där artiklarna återfinns, gjordes i samarbete med Compricer. Man har tidigare, bland annat i externa medier, sagt att det här var ett test och att undersajten inte riktigt hittat sina former. Efter tre dagar valde man därför att ta ner undersajten en tid för att åtgärda detta.

Compricers yttrande
Compricer skriver att det tydligare borde ha framgått att undersajten Spara Smart, där artiklarna återfanns, gjordes i ett samarbete mellan Compricer och Aftonbladet. Efter tre dagar valde man därför gemensamt att ta ner undersajten, inklusive artiklarna, en tid för att åtgärda detta.

Reklamombudsmannens bedömning
Reklamombudsmannens uppgift är att genom normbildande verksamhet verka för att all kommersiell mark­nadsföring huvudsakligen riktad mot den svenska marknaden är förenlig med god marknadsföringsetik. Reklamombudsmannen ska grunda sina bedömningar på Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation (ICC:s regler).

Begreppet marknadskommunikation ska, enligt ICC:s regler, ges en vid innebörd och inbegriper varje form av meddelande framställt av marknadsföraren själv eller för dennes räkning med huvudsakligt syfte att främja av­sätt­ning eller tillgång till produkter eller för att påverka konsumenters beteenden. En prövning enligt ICC:s regler kan göras på framställningar som har ett kommersiellt syfte och rent kommersiella förhållanden till före­mål. ICC:s regler gäller dock inte framställningar som är grundlagsskyddade av tryck- eller yttrandefrihetslagstiftning­en och i tveksamma fall ska grundlagsskyddet ges företräde.

Enligt artikel 9 första stycket i ICC:s regler ska reklam och annan marknadskommunikation vara lätt att identi­fiera som sådan. Vid användningen av ett medium som innehåller nyheter eller annat redaktionellt material, ska reklamen presenteras så att dess karaktär omedelbart framgår.

Reklamombudsmannen prövar först om länken med texten ”Samla dina dyra smålån och få en lägra månads­kostnad” är kommersiell reklam som ICC:s regler kan till­ämpas på. Om man klickar på länken hamnar man på en webbsida på Compricers webbplats där man kan ansöka om privatlån. Reklamombudsmannen finner, med hänsyn till textens utformning samt sidan som länken är länkad till där konsumenten uppmanas att göra en an­sökan om privatlån via Compricer, att länken har ett kommersiellt syfte och rör rent kommersiella förhålland­en. Reklamombudsmannen är därmed behörig att pröva om länken är förenlig med ICC:s regler.

Reklamombudsmannen går över till att bedöma om länken med texten ”Samla dina dyra smålån och få en lägre månadskostnad” uppfyller kravet på att det omedelbart ska framgå att det är reklam. Länkens text är blå, men i samma typsnitt och storlek som den övriga texten. Länken ligger i direkt anslutning till övrig text i artikeln. Reklam­markering saknas och det finns inte heller någon ram eller bård som skiljer länken från artikeln i övrigt. Reklamombudsmannen finner mot denna bakgrund att det av länken inte omedelbart framgår att det är frågan om reklam och den strider därmed mot artikel 9 första stycket i ICC:s regler.

Vid en prövning av om artikeln i övrigt är att anse som kommersiell reklam och om ingripande i så fall kan ske med stöd av ICC:s regler konstaterar Reklamombudsmannen att innehållet på www.aftonbladet.se skyddas av yttrandefrihets­grundlagen. Råder osäkerhet om uppgifter är skyddade ska yttrandefrihetsgrundlagen ges före­trä­de och uppgifterna bedömas som skyddade. Reklamombudsmannen finner det inte utrett att uppgifterna i artikeln har ett kommersiellt syfte och rör rent kommersiella förhållanden. Reklamombudsmannen saknar därm­ed behörighet att pröva om själva artikeln är förenlig med ICC:s regler och anmälan i denna del avvisas därför.

Elisabeth Trotzig

reklamombudsman