Beslut

Reklamombudsmannen finner att reklamen uppfyller kravet på reklamidentifiering. Den strider därmed inte mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

Reklamen

Den anmälda reklamen är ett inlägg som har publicerats av kontot Alexandra Pascalidou på LinkedIn. Inlägget består av bild och text. Överst i inlägget syns en profilbild på Alexandra Pascalidou samt texten ”Award winning journalist in TV, Radio & press, author…”. Därunder står ”Jag trodde många saker om mitt liv. Att jag en dag skulle lansera ett eget bubbel från kullarna i Veneto var inte en av dem…mer”. Under texten syns en bild på Alexandra Pascalidou. Hon håller en vinflaska i handen och tittar in i kameran och ler. I bakgrunden syns rader med vinstockar. Då mottagaren klickar på ”mer” följer en beskrivning av Alexandra Pascalidous uppväxt i en grekisk bergsby, flytten till Sverige och yrkesliv samt texten ”Sparkling by Pascalidou är min hyllning till närvaro, gemenskap och livsglädje”. Längst ner i inlägget står ”Länk i kommentarerna. Klicka hem!” samt hashtaggarna #SparklingByPascalidou, #Entrepreneurship, #Leadership, #LifeDeservesBubbles, #Mindful drinking samt #reklam.  
 
Reklamen har producerats av Alexandra Pascalidou.

Anmälan

Enligt anmälaren brister inlägget i reklammarkering. 

Annonsörens yttrande

Enligt Alexandra Pascalidou (annonsören) har det aldrig funnits någon avsikt att vilseleda någon. LinkedIn-inlägget publicerades i samband med lanseringen av hennes första egna alkoholfria mousserande vin. Hon har ytterst begränsad erfarenhet av kommersiell marknadsföring i egna kanaler så inlägget skrevs främst som en personlig nyhet om ett nytt entreprenörsprojekt. I efterhand inser hon att inlägget samtidigt hade ett kommersiellt syfte och därför borde ha varit tydligt reklammärkt. Avsaknaden av reklammärkning berodde alltså på okunskap och ett förbiseende, inte på någon avsikt att dölja att produkten är hennes egen.

Reklamen prövas enligt följande regler och utgångspunkter

Av artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation (ICC:s marknadsföringskod) framgår att marknadskommunikation ska vara lätt att identifiera som sådan, oavsett utformning och medium. Konsumenten ska kunna göra tydlig åtskillnad mellan kommersiellt och icke kommersiellt innehåll. 

Reklammarkering, där sådan behövs, ska vara framträdande, tydlig, lätt att läsa och finnas i nära anslutning till det kommersiella budskapet på ett sätt som gör det osannolikt att konsumenten förbiser den. 

Marknadskommunikationen får inte vilseleda om eller dölja sitt verkliga, kommersiella syfte. Säljfrämjande kommunikation för varor eller tjänster får således inte framställas som t.ex. personliga inlägg på sociala medier eller oberoende recensioner. 

Marknadskommunikation i medier med blandat kommersiellt och icke-kommersiellt innehåll (t.ex. inlägg på sociala medier) ska vara tydligt urskiljbar och dess kommersiella karaktär transparent. Marknadskommu-nikationen ska vara utformad så att den lätt och omedelbart kan identifieras som sådan. Om så erfordras ska den förses med särskild reklammarkering.

Av ICC:s marknadsföringskod framgår att marknadsföring ska bedömas med utgångspunkt i hur framställningen påverkar målgruppens genomsnittskonsument, med hänsyn tagen till det medium som använts. Detta innebär att bedömningen ska utföras med beaktande av mottagarens kunskap, erfarenhet och omdömesförmåga, samt i ljuset av sociala, kulturella och språkliga förhållanden. Konsumenter i allmänhet antas besitta en rimlig grad av erfarenhet, kunskap och sunt förnuft samt förväntas vara rimligt uppmärksamma och förståndiga.

Av rättspraxis framgår att i medier där kommersiellt och icke-kommersiellt innehåll varvas måste genomsnittskonsumenten redan vid en flyktig kontakt – oavsett i vilken ordning och hur noga konsumenten läser och tittar på bilder – kunna uppfatta om inlägget är reklam.  

Reklamombudsmannens bedömning

Frågan som Reklamombudsmannen ska ta ställning till är om det lätt och omedelbart framgår att inlägget är reklam.

Målgruppen för reklamen består enligt Reklamombudsmannen av en bred grupp konsumenter som använder LinkedIn.  

Reklamombudsmannen konstaterar att ICC:s marknadsföringskod inte uppställer något krav på reklammarkering i sociala medier om reklamen på annat sätt lätt och omedelbart kan identifieras som reklam.

Reklamen består av ett LinkedIn-inlägg av kontot Alexandra Pascalidou. Överst i inlägget och innan mottagaren klickar på ”mer” står texten ”Jag trodde många saker om mitt liv. Att jag en dag skulle lansera ett eget bubbel från kullarna i Veneto var inte en av dem…”. Under texten visas en bild på Alexandra Pascalidou som håller en vinflaska i handen. Mot bakgrund av hur bilden och texten är utformad uppfattar sannolikt genomsnittskonsumenten enligt Reklamombudsmannen att Alexandra Pascalidou lanserar ett eget alkoholfritt mousserande vin. Genomsnittskonsumenten får därmed antas förstå att inlägget är kommersiellt och att Alexandra Pascalidou har ett ekonomiskt intresse i den marknadsförda produkten. Reklamombudsmannen finner mot den bakgrunden att inlägget lätt och omedelbart kan identifieras som reklam. Reklamen uppfyller därför kravet på reklamidentifiering och strider därmed inte mot artikel 7 i ICC:s marknadsföringskod.

Tobias Eltell 
Reklamombudsman