Beslut

Ärende 1910-217
2020-01-17



Anmäld reklam Reklam för juridiska tjänster från Stahre Persson Advokatbyrå

Annonsör Stahre Persson Advokatbyrå AB

Anmälare Privatperson

Uttalande
Reklamombudsmannens opinionsnämnd finner att reklamen inte är diskriminerande i fråga om nationell här­komst. Den strider därmed inte mot artikel 2 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

 

 

Reklamen
Den anmälda reklamen är ett 23 sekunder långt radioinslag som har sänts på radiokanalen Power Hit Radio. Reklamen inleds med att en signal för ett högtalarmeddelande hörs. En speakerröst säger ”Flight 375 från Colombia har nu anlänt till gate 4”. En annan speakerröst säger ”Får du lökringar när du närmar dig tullfiltret? Då är det dags att skaffa en riktigt bra försvarsadvokat. Vi på Stahre Persson Advokatbyrå är specialister på brottmål”. Reklamen avslut­as med att en tredje speakerröst säger ”Stahre Persson Advokatbyrå, läs mer på stahrepersson.se”.

Reklamen har producerats av Dobedai Produktionsbyrå.

Anmälan
Enligt anmälaren bygger reklamens budskap på en insinuation om att allt som kommer från Colombia är kopplat till kriminalitet. Budskapet bygger på kränkande fördomar.

Annonsörens yttrande
Stahre Persson Advokatbyrå AB (annonsören) bestrider att den anmälda radioreklamen strider mot artikel 2 första stycket i ICC:s regler. Annonsören har i huvudsak anfört följande. Annonsören är helt specialiserad på uppdrag som offentlig försvarare och som målsägandebiträde.

Annonsören har bedömt att det föreligger ett behov av att marknadsföra sig i lokalradio. Målet för marknadsför­ing­en är att hos presumtiva klienter prägla in namnet på annonsören så att denne i förekommande fall – nu eller senare – begärs som offentlig försvarare. Målgruppen är således generellt personer som misstänks för brott och detta oberoende av brottskategori eller svårhetsgrad eller om brottet har koppling till den specifika situation som beskrivs i radioinslaget. Manuset i övrigt i radioinslaget syftar således främst till att nå målgruppen för det som annonsören erbjuder. Enligt annonsören kan reklam som appellerar till personer som är i behov av offentlig försvarare inte uppfattas som stridande mot någon lagregel eller vara oetisk, stötande eller ens osmaklig.

Det ska som en inledande randanmärkning påpekas att i det anmälda radioinslagets manus hade ”Får du lökringar när…” ersatts med ”Blir du svettig när…” vilket i och för sig har samma innebörd i sammanhanget det vill säga att person i inslaget blir nervös när han eller hon närmar sig tullfiltret eftersom misstankar från tull­tjänstemännen ska uppstå. Det manus anmälaren hänvisar till i denna del var en tidigare version.

Yttrandet i det följande syftar till att bemöta anmälarens kritik och att redogöra för annonsörens syn på hur reklamen förhåller sig till artikel 2 i ICC:s regler. För att marknadskommunikation ska anses diskriminerande enligt artikel 2 första stycket i ICC:s regler krävs enligt Reklamombudsmannens opinionsnämnds praxis att reklamen beskriver eller förmedlar en bild av perso­ner eller deras egenskaper på ett kränkande eller annars nedvärderande sätt (se till exempel RON:s beslut i ärende 1510-186 och RON:s beslut i ärende 1601-06).

Reklaminslaget illustrerar en situation där en person anländer med ett flyg från Colombia och som blir ner­vös när denne ska passera tullen, och att det finns anledning att begära att få en viss advokat specialiserad på brottmål. Tänkbart behov av försvarsadvokat kan ha olika orsaker: Narkotikasmuggling men även misstanke om smuggling av annat slag, exempelvis människor eller vapen, att vederbörande är internationellt efterlyst för brott, olovlig vistelse i riket etcetera. Inslaget innebär emellertid inte att man kan dra slutsatsen att reklamen pekar ut personer med colombiansk nationalitet eller härkomst (jämför RON:s beslut i ärende 1710-234).

Även om budskapet som förmedlas i reklaminslaget uppfattas som en beskrivning av försök till narkotika­smugg­ling bygger det inte, så som anmälaren gör gällande, på fördomar, utan på fakta. Colombia är det land i världen där det produceras mest kokain som sedan smugglas till bland annat Europa (jämför Europeisk Narkotika­rap­port 2019). Se även träffar vid sökning på internet med sökorden ”Colombia”, ”narkotika” och ”smuggling”. I brott­mål i allmän domstol behöver inte ens föras bevisning om att Colombia är allmänt känt för kokainpro­duk­tion. Radioreklam kan lika lite som information i massmedia och annars om Colombias inblandning i pro­duktion av och handel med kokain uppfattas som kränkande.

Inslaget har alltså en tydlig lättsam underton och anspelar på att passagerare, oavsett härkomst, som anländer med flyg från Colombia och som visar tecken på nervositet kan riskera att bli föremål för kontroll i samband med att de passerar tullen. Reklamen pekar således inte ut personer av en viss nationalitet eller härkomst. Det är för övrigt inte känt vilken nationalitet eller härkomst passagerarna som anländer från Colombia i inslaget har.

Vidare måste reklamen tolkas i ljuset av den verksamhet som marknadsförs i densamma. Den aktuella reklam­en är så nära kopplad till den verksamhet som marknadsförs, det vill säga själva produkten, att reklamen inte kan skiljas ut från denna (jämför RON:s beslut i ärende 1103-09). Reklamen riktar sig huvudsakligen till person­er som är eller som skulle kunna komma att bli i behov av offentlig försvarare. Det måste för en genomsnitts­konsument framstå som tydligt att reklaminslaget i sitt sammanhang syftar på personer som blir nervösa när de ska passera tullen, för att de befarar att bli utsatta för kontroll och eventuellt misstanke om brott, oavsett här­komst eller nationalitet (jämför RON:s beslut i ärende 1710-234).

En jämförelse kan göras med RON:s beslut i ärende 1704-91. Ärendet rörde en reklam på Facebook som inleddes med texten “Samtliga brottmålsdomar online – bakgrundskoll direkt”, följt av en bild på två män som sitter och äter på en restaurang. Männen tittar på varandra och skrattar och den ene håller handen på den andres axel. Under bilden finns rubriken “Är killen som du dejtar kapet han utger sig för? Kondom skyddar inte mot allt!”. Anmälaren ansåg bland annat att reklamen var smaklös och att den spelade på en schabloniserad bild av homosexuella som sexfokuserade och smittade av sexuellt överförbara sjukdomar. RON gjorde följande bedömning: ”Opinionsnämnden konstaterar att reklamen inleds med texten ”Samtliga brottmålsdomar online – bakgrundskoll direkt”. Nämnden finner att en genomsnittskonsument får intryck av att det som marknadsförs är en tjänst för att undersöka om en person är med i brottsregistret, och att påståendet ”kondom skyddar inte mot allt” är en referens till detta. Mot denna bakgrund finner nämnden att reklamen inte gör en beskrivning av homo­sexuella män i allmänhet som förmedlar en bild av dessa personer eller deras egenskaper på ett kränkande eller annars nedvärderande sätt. Reklamen är därför inte diskriminerande mot sexuell läggning och strider där­med inte mot artikel 4 första stycket i ICC:s regler.”

Sammanfattningsvis är det uppenbart att reklamen avser att på ett lättsamt sätt illustrera den tänkbara situa­tionen att någon anländer med ett flyg från Colombia och är nervös för att det ska uppstå misstankar mot honom eller henne i samband med att han eller hon passerar tullfiltret. Budskapet är nära sammankopplat till den produkt som marknadsförs, och det är i detta sammanhang det ska förstås. Det är tydligt att det i reklamen inte förmedlas ett budskap om att ”allt” (eller ”alla”, som det får förstås) som kommer från Colombia är förknippat med kriminalitet vilket anmälaren gjort gällande. Annonsören tycker naturligtvis att det är beklagligt att anmälar­en miss­upp­fattat reklamens budskap på så sätt som skett, men anser mot bakgrund av vad som anförts i det föregå­ende att reklamen hos en genomsnittskonsument i den aktuella målgruppen inte rimligen kan ge upphov till en sådan association som den anmälaren har gjort.

Följaktligen är reklamen inte diskriminerande i fråga om nationalitet, härkomst eller annat och den strider där­med inte mot artikel 2 första stycket i ICC:s regler. Att anmälaren måhända finner reklamen smaklös är en rent subjektiv värdering som bygger på anmälarens missuppfattning om reklamens budskap, och som saknar betyd­else för prövningen av hur reklamen förhåller sig till nämnda regel.

Avslutningsvis kan nämnas att reklaminslaget togs bort i slutet av oktober 2019.  

Opinionsnämndens bedömning 
Enligt artikel 2 första stycket i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation (ICC:s reg­ler) får reklam inte uppmana eller överse med någon form av diskriminering inbegripet sådan som hänför sig till nationell härkomst.

En förutsättning för att reklam eller någon annan marknadskommunikation ska kunna anses diskriminerande i något avseende är att reklamen beskriver eller förmedlar en bild av personer eller deras egenskaper på ett kränkande eller annars nedvärderande sätt.

Enligt anmälaren bygger reklamen på kränkande fördomar genom att insinuera att allt som kommer från Colombia är kopplat till kriminalitet. Annonsören har i huvudsak anfört att budskapet i reklamen är nära kopplat till den tjänst som marknadsförs och bestritt att reklamen förmedlar att allt eller alla som kommer från Colombia förknippas med kriminalitet.

Opinionsnämnden finner att reklamen kan uppfattas som att Colombia är starkt förknippat med kriminalitet. Nämnden finner dock inte att reklamen beskriver eller förmedlar en bild av att personer från Colombia är kriminella. Reklamen är därför inte diskriminerande i fråga om nationell härkomst och strider därmed inte mot artikel 2 första stycket i ICC:s regler.

                                                                                                       

Marianne Åbyhammar
ordförande

Övriga ledamöter: Adam Bäckstrand, Anna Edman, Christina Knight, Jonas Linnér, Christina Nylander, Marielle Pantzar, Mats Rönne, Frida Stjernholm, Axel Tandberg och Canan Yasar.

Beslutet är enhälligt.

Föredragande: Jakob Rönnerbäck