Beslut

Ärende 2009-195
2020-10-23



Anmäld reklam Instagramreklam för smink från Caia Cosmetics

Annonsör Beauty Icon AB

Influencer Bianca Ingrosso

Anmälare Privatperson

Uttalande
Reklamombudsmannen finner att reklamen inte är könsdiskriminande. Den strider därmed inte mot artikel 2 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

 

 

Reklamen
Den anmälda reklamen är ett inlägg som har publicerats på Instagramkontot ”biancaingrosso”. Reklamen visar influencern Bianca Ingrosso klädd i en ljusblå träningsdräkt med ett glansigt midjeskärp och ljusblå svettband runt handlederna. På ena ankeln/foten syns ljus­blå benvärm­are. Hon håller två ljusblå hantlar och står med ena benet lyft i en vinkel. Bakgrunden är ljusblå. Över bilden står texten “Betalt samarbete med Caia Cosmetics” och under bilden står texten “My lashes surviv­ed the whole workout, all without”. Texten bryts därefter med den klickbara texten ”mer”. Då besök­aren klickar på ”mer” följer texten ”destroying my lids when it’s time to wash ‘em off, she’s a keeper”. Sedan föl­jer en bild på en diamant-emojo och en emoji med tre vattendroppar och texten “Launching tomorrow 08.00 at @caiacosmetics #wearecaia #caiacosmetics”.

Annonsören har inte lämnat uppgift om vem som har producerat reklamen.

 

Anmälan
Enligt anmälaren är reklamen könsdiskriminerande. Anmälaren skriver att det är en sminkad, poserande kvinna i lite kläder som gör reklam för en produkt som inte syns. Det är sexistiskt och skulle aldrig gjorts för en produkt för män.

 

Annonsörens yttrande
Beauty Icons AB (annonsören) har fått tillfälle att yttra sig men har inte gjort det.

 

Influencerns yttrande
Bianca Ingrosso (influencern) har fått tillfälle att yttra sig men har inte gjort det.

 

Reklamombudsmannens bedömning
Enligt artikel 2 första stycket i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation (ICC:s regler) får reklam inte vara diskriminerande ifråga om bland annat kön.

Reklam som framställer personer som sexobjekt, exempelvis genom klädsel, pose och miljö, på ett sätt som kan anses nedvärderande är objektifierande och anses könsdiskriminerande enligt praxis. Vad som är ned­värd­erande påverkas bland annat av om framställningen av personen har en koppling till produkten samt hur och var reklamen har exponerats.

Enligt anmälaren är reklamen sexistisk då det är en lättklädd kvinna som gör reklam för en produkt som inte syns.

Reklamombudsmannen konstaterar att kvinnan på bilden är klädd i body, midjebälte, svettband och benvärmare. Hon står med ena benet lyft i en vinkel. Av texten under bilden framgår att den marknadsförda mascaran klarar ett trän­ings­pass.

Reklamombudsmannen finner att kvinnan genom sin klädsel i och för sig är ett blickfång men att fram­ställningen av kvinnan i träningskläder har ett visst samband med den mark­nads­förda mascaran då reklamen ska illustrera att den klarar ett träningspass. Reklamombudsmannen finner inte att kvinnan kan anses framställd som ett sexobjekt på ett sätt som är ned­värderande för kvinnor i allmänhet. Reklam­en är därför inte köns­diskrimin­er­an­de och strider där­med inte mot artikel 2 första stycket i ICC:s regler.

 

Elisabeth Trotzig

reklamombudsman