Beslut

Ärende 1802-35
2018-04-13



Anmäld reklam Snapchatreklam för kläder från Adel Paris

Annonsör Adel Paris

Anmälare Privatperson

Uttalande
Reklamombudsmannen finner att Snapchatreklamen inte är könsdiskriminerande. Den strider därmed inte mot artikel 4 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

 

 

Reklamen
Den anmälda reklamen är en bild som har publicerats i appen Snapchat. Bilden visar en kvinna klädd i en svart, tajt kjol och en svart topp, som tar kort på sig själv med mobilen i en spegel. Kjolen går från midjan ned till knäna, där bilden är beskuren. Bilden är även beskuren strax ovanför kvinnans mun. Toppen liknar en bikini­överdel och har remmar runt midjan. Kvinnan håller mobilen med ena handen, delvis framför sitt ansikte. I det nedre, högra hörnet finns Adel Paris logotyp tillsammans med texten ”Annons”. Längst ned finns även en möjlighet att öppna en länk med texten ”Shoppa nu”.

Annonsören har inte lämnat uppgift om vem som har producerat reklamen.

 

Anmälan
Enligt anmälaren är reklamen sexistisk då kvinnan i princip är naken.

 

Annonsörens yttrande
Enligt Adel Paris (annonsören) kommer denne ta bort reklamen med bilden som är anmäld, men annonsören anser inte att bilden är könsdiskriminerande. Kvinnor kunna klä sig och se ut precis som de själva vill, eftersom de är fria till att göra det och har ett fritt val. De väljer att köpa dessa kläder, och det är ingen nakenhet i bilden. Annonsören har aldrig bilder på nakna kvinnor i sin reklam eller på någon av dennes produkter. Kläder­na är till för att styrka kvinnor och få dem att känna att de kan vara och klä sig på vilket sätt de vill utan att någ­on objekt­ifierar dem eller får dem att känna sig mindre värda. Men eftersom detta är en formell anmälan väljer annons­ören att ta bort reklamen och inte publicera den igen.

 

Reklamombudsmannens bedömning
Enligt artikel 4 första stycket i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknads­kommunikation (ICC:s regler) får reklam inte vara diskriminerande ifråga om bland annat kön. Reklam som framställer personer som sexobjekt, exempelvis genom klädsel, pose och miljö, på ett sätt som kan anses nedvärderande är objekti­fierande och anses könsdiskriminerande enligt praxis. Vad som är nedvärderande påverkas bland annat av om framställningen av personen har en koppling till produkten samt hur och var reklamen har exponerats.

Reklamombudsmannen konstaterar att kvinnan är klädd i de marknadsförda kläderna. Hon kan i och för sig anses vara framställd som ett sexobjekt då toppen är urringad och visar mycket hud. Framställningen av kvin­nan har dock en tydlig koppling till de marknadsföda kläderna. Inte heller miljön eller kvinnans pose framställer henne på ett sätt som kan anses kränkande för kvinnor i allmänhet. Reklamen är därför inte könsdiskriminer­ande och strider därmed inte mot artikel 4 första stycket i ICC:s regler.

 

Elisabeth Trotzig

reklamombudsman